Ett bra sätt att bli stel i hela kroppen,

eller Historien om hur man går vilse i Lund.
Lite vilse. Jag menar, även om jag vandrade väl runt i en timme, sådär, så visste jag ju alltid att jag var i Lund. Det är inte som om jag var rädd att jag skulle hamna i en skum förort eller så, typ som jag lätt hade råkat göra i Stockholm. Jag väljer hur som helst att se det som att jag lärde mig hitta typ tusen gånger bättre. Vet inte riktigt om det stämmer, men nu är jag helt, HELT säker på vilken väg som man inte ska svänga in på när man går från LTH i alla fall. Resten av promenaden var väl kanske mer irrande än faktiskt Lära sig att hitta. Inte som när jag gick fel i Osby på vägen hem, DÅ lärde jag mig att hitta. Inget förvirrat irrande där inte, nu vet jag vilken väg man ska ta och vilken väg man kan ta.

Det var tjejträff för f-sektionen idag (fysik, alltså). Fick lära mig att teknisk matte förkortas Pi, eftersom M redan var upptaget av Maskinteknik. "Nästan så man ångrar att man inte valde det i stället", är vad jag skulle skriva om jag kunde ett bra sätt att formulera skämt i text utan smileys.

Det fanns tre Karin på den träffen. Tre extra Karin, alltså, utöver mina vanliga tre Karin. Undrar om alla tre ska gå Nano... Och varför inte vi fick heta något roligare än Nano!


Kommentarer
Postat av: Mamma

kommer du ihåg alla fortfarande =)

2011-08-22 @ 08:59:28
Postat av: Bror

Hehe.. HanNano =)

2011-08-22 @ 17:46:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0