Någonting smart

Jo, det är ganska mycket vinter. Snön håller på att förvandlas till sånt där slask som var så roligt att hoppa i när man var liten, för att det var som att hoppa i en vattenpöl, bara på en gång både blötare och mindre blött. Det skvätte på ett effektfullt sätt, liksom.
Trots slasket under så är det översta lagret av snön, som föll hela dagen igår, fortfarande ganska vit. Den snö som täckte träden i vitt och har visserligen försvunnit och, de tråkgrå grenarna utstrålar känslan av dålig, regnig och alldeles för varm, vinter igen, men det är tillräckligt mycket vitt för att ljuset ska reflekteras upp mot himlen och det inte bli mörkare än det redan blivit vid klockan fyra.
För mörkt är det. Himlen är blå, blå som på en tavla över en vinterkväll. Som om alla de där konstnärerna faktiskt kunde någonting.
För några år sen hade det varit perfekt för att bygga en snögubbe (inte pulka, det är för lite snö i backen för att det ska konkurrera ut leran). Eller åtminstone hade man tyckt att det var perfekt, med vattentäta byxor/stövlar/vantar/jacka. Fast jag har inte riktigt det längre, termobyxorna blir dyrare när man blir äldre och jag har av någon anledning ingen ordentlig vinterjacka i min ägo. Ingen snögubbe ikväll.

Fast jag stampar fortfarande med eftertryck i slasket, för att det ska skvätta effektfullt.