Uppföljning
Det här är någon gång när jag orkar (guldstjärna till alla som förstår vad jag menar redan nu).
A-brunnar (inga guldstjärnor till folk som säger "Ahaaaa"). A-brunnar är ondska. Trampa på en, och du har otur. För evigt. Antar jag, det var aldrig särskilt specifikt. Inte som att krossa en spegel, direkt.
Okej, förlåt. Fokus. A-brunnar. Hur många utom jag är det som hört att man ska slå sig själv tre gånger på ryggen för att komma undan oturen, om man nu råkat kliva på en? (ni som inte gjort det tidigare: Jag VET att ni kommer tänka på det nästa gång ni kliver på en...) Sånt där sitter kvar i hur många år som helst (precis som otur). Det ställer ju inte till några större problem, det är inte så jobbigt att slå sig själv på ryggen eller att bara kliva runt de där brunnarna, men det är ändå irriterande när man tänker på det, inte sant?
Eller ta V-brunnarna. Kliv på V-brunnarna, och du får önska dig något! Det härliga är att jag faktiskt har, under över ett års tid (det var så länge sen att ingen har rätt att mobba mig för det längre), klivit på varje V-brunn jag sett och alltid önskat mig samma sak. Inte något omöjligt, inte ens särskilt osannolikt. Det gick inte i uppfyllelse. Följden? Nu undviker jag V-brunnarna, som en protesthandling. Lyfta huvudet och gå rakt fram, oavsett vad det skulle ligga för brunnar där framme? Aldrig.
Så har vi då till slut kommit till den, antar jag, vanligaste handlingen av den här typen: Inte kliva på strecken mellan gatstenarna! Någon som aldrig undvikit dem? Någon som aldrig klivit på så många de kunnat, bara för att visa att ni minsann INTE är rädda för lite otur? Jag hoppas åtminstone att det inte bara är jag... Det är fascinerande, ärligt talat, att saker som man gjorde när man var liten, saker som varit en lek, fastnar så mycket ibland. Som att göra pianorörelser när någon nynnar på ödessymfonin, eller att nudda taket i entréen minst en gång om dagen.
Om någon undrar kan jag i alla fall glädja er med att det går att komma ur det, utan större svårigheter.
Det här med strecken mellan gatstenarna, alltså. Resten är jobbigare.
A-brunnar (inga guldstjärnor till folk som säger "Ahaaaa"). A-brunnar är ondska. Trampa på en, och du har otur. För evigt. Antar jag, det var aldrig särskilt specifikt. Inte som att krossa en spegel, direkt.
Okej, förlåt. Fokus. A-brunnar. Hur många utom jag är det som hört att man ska slå sig själv tre gånger på ryggen för att komma undan oturen, om man nu råkat kliva på en? (ni som inte gjort det tidigare: Jag VET att ni kommer tänka på det nästa gång ni kliver på en...) Sånt där sitter kvar i hur många år som helst (precis som otur). Det ställer ju inte till några större problem, det är inte så jobbigt att slå sig själv på ryggen eller att bara kliva runt de där brunnarna, men det är ändå irriterande när man tänker på det, inte sant?
Eller ta V-brunnarna. Kliv på V-brunnarna, och du får önska dig något! Det härliga är att jag faktiskt har, under över ett års tid (det var så länge sen att ingen har rätt att mobba mig för det längre), klivit på varje V-brunn jag sett och alltid önskat mig samma sak. Inte något omöjligt, inte ens särskilt osannolikt. Det gick inte i uppfyllelse. Följden? Nu undviker jag V-brunnarna, som en protesthandling. Lyfta huvudet och gå rakt fram, oavsett vad det skulle ligga för brunnar där framme? Aldrig.
Så har vi då till slut kommit till den, antar jag, vanligaste handlingen av den här typen: Inte kliva på strecken mellan gatstenarna! Någon som aldrig undvikit dem? Någon som aldrig klivit på så många de kunnat, bara för att visa att ni minsann INTE är rädda för lite otur? Jag hoppas åtminstone att det inte bara är jag... Det är fascinerande, ärligt talat, att saker som man gjorde när man var liten, saker som varit en lek, fastnar så mycket ibland. Som att göra pianorörelser när någon nynnar på ödessymfonin, eller att nudda taket i entréen minst en gång om dagen.
Om någon undrar kan jag i alla fall glädja er med att det går att komma ur det, utan större svårigheter.
Det här med strecken mellan gatstenarna, alltså. Resten är jobbigare.
Kommentarer
Postat av: Drongo
Postat av: Hanna
Exakt!
Postat av: TSO
Inte gå på de svarta plattorna på golvet i centrum! Jag vet inte varför, men dåligt är det. Var, de är inte kvar efter att de byggde om allt. Mitt barndomsnöje är borta förevigt :(
Postat av: Hanna
Poor thing..!
Trackback
